Davies - Del 2

_______________

Ni får ursäkta att detta inlägg kommer bli kort och tråkigt..

Fööör lat nu för att starta sims och ta kort.

- färgguide - 

Blå - Grace

Orange - Amber

Grace vaknade upp på natten med världens huvudvärk. 

Men visst, hon var ju tvungen att gå till skolan. Allt bråk och såntdär

gjorde att hon inte kände för att gå till skolan.

 

Grace gick ner och tog sig en skål med Tortellinin som fanns kvar.

- Uh, dålig morgon börjar med huvudvärk OCH stinkande mat.

Fast i själva verket stank det inte så som hon tror.

 

Efter att ha ätit klart så sätter Grace i gång att diska.

Det fanns inte så mycket att säga om hennes morgon, nästan ALLA morgonar blir

såhär pissiga.

 

Grace går mot badrummet till duschen, det är aldrig oskönt att

duscha av sig all svett.

Medans Grace duschade tänkte hon på David.

 

- '' Undrar om David tänker på mig nu, står utanför min dörr, ska ge blomm..''

- '' Nej, det skulle han nog aldrig. Att prata med honom idag skulle ta kål på mig ''

Grace tog sig en varmdusch och stack till garaget där hon skulle få ha mer tid att tänka.

Garaget är alltid det bästa stället för henne.

 

Men precis innan ringer hon David.

- David..? Är det du?

Grace hör den där rösten som låter som en flicka igen. 

Hon vågar inte säga något mer, hon hör bara att det piper och sedan läggs det på.

 

Grace satte sig vid pianor, och nej, hon kunde inte alls spela. Men det var längesen

hon spelade med sina fingrar på det här vackra pianot. Det var en skön känsla

att röra pianot igen.

 

Grace märker inte att hennes mamma, Amber kommer in i garaget.

- Vad gör du uppe, såhär tidigt? Frågar Amber.

- Jag vaknade upp bara. Justdet, jag går tidigare till skolan idag.

- Uh, jaha, varför det? Du ska väl inte träffa den där pojken?

Frågar Amber med en liten argsint blick.

- Nej, vi har bråkat. Han vill inte prata med mig..

Grace väntar på tröstningar, men nej, vad hon får är..

Grace pratade ut med sin mamma och vad som hände på parken och allt.

Det kändes mycket bättre och efter det kilade hon iväg till skolan.

 

Grace tog taxi iväg till skolan med en gång.

Grace hade en känsla i magen som växte och växte så fort hon kom

närmare till skolan.

 

Precis när hon gått in hör hon någon ropa på henne..

- GRACE!

Grace vänder sig om, men nej, inte en enda människa syndes.

 ____________________________________________________________

Ni får ursäkta mig för den korta delen. Har raderat lite bilder osv. Imorgon ska försöka

bli längre.

 

 

 

Här är Davias i Del 1, säsong 1.

Det är 47 bilder. Men jag vet inte om det blir varken kort eller långt inlägg o.o

- färgguide - 

Mörkblå - Grace

Orange - Amber

Rosa - Madisson

Grå - David

Grön - TaxiChauför [Stav o,o]

Svart - Berättare

 

 

Morgonen började med att David besökte Davies hus..

- Får man fråga vem denne unge pojk är, tro?

- Jag har varit här förr, men du kanske inte kommer ihåg mitt namn, David.

- Grace's pojkvän. Säger David med ett leende på läpparna.

 

 Amber fnyser och säger:

- Pfft, jag vet vem du är! Du är den där pojken som kommer nästan varje dag,

gå härifrån, Grace är inte hemma! Säger Amber och ger honom en argsint blick.

- Från Badrummet - 

- Vem är det, mamma? Man hör på rösten att Grace låter lite orolig..

- Det är ingen, det var bara.. uh.. posten? Ja.. brevbäraren lämnade post.

Grace säger åt sin mamma att gå in.

- Hej David! 

- Hej min vackra jungfru.

- Vad ville du..?

- Du kommer imorgon va?

- Vart?

- Matchen såklart!

David skrattar lite lågt.

- Uh.. Såklart..

Grace fick dåligt samvete. Hon skulle ju inte alls komma.

- Bra! Det börjar 17:00 och slu..

Grace böjer sig fram och kysser David.

 

Och äntligen blir David tyst med den där matchen.

- Vill du komma in? Säger Grace med ett leende på läpparna.

- Nae, skulle faktist bara komma hit för att se hur det var med dig.

- Är det för min mamma? Hon är typ aldrig snäll mot mina pojkvä..

Grace blir tyst en stund.

- Vänner.

- Vad tänkte du säga, min sköna?

- Jag har aldrig haft en pojkvän förut..

David avbryter samtalet:

- Fan, jag måste dra. Men vi ses.

Grace ser hur David drar iväg med bilen.

- Hejdå..

- Jag kan inte tro att du sa att jag inte var hemma, och att det var brevbäraren! Vilken sorts mamma är du?!

- Du vet att jag inte gillar den killen. Hur många gånger ska jag behöva säga att han inte är din typ?

Grace brinner av ilska. Hon kan inte fatta att hennes mamma sa det.

- Jag älskar David. David älskar mig! Inget mer snack om det!

- Skyll inte på mig när du kommer hem gråtandes pga att han lämnat dig.

Grace blir riktigt arg av vad Amber sagt nu.

Grace går med bestämda steg upp för trappan in till sitt rum.

 

Grace har dåligt samvete sammtidigt som hon är arg.

Grace går fram till spegeln och börjar prata med sig själv.

- Fy skäms på dig, Grace! Jag kan inte fatta att du ljög om att du ska gå på den där dumma matchen.

- '' Jag borde erkänna det för honom. Jag står bara inte ut att se honom få tårar i ögonen, bli besviken och gå sin väg. ''

- '' Han kanske är online på ''chattsidan'' '

Olyckligtvist var han inte det, men Grace kom på en idé.

- '' Jag kan ju ringa honom, han brukar alltid svara när jag ringer! ''

 

- '' Få se här, vad var hans nummer? ''

- '' Ah! Tur. Jag har det sparat. ''

Grace ringer upp numret..

- Telefonsamtal -

- David? Kan du höra mig?

- Grace? Varför ringer du? Är det om fotbollsmatchen eller?

David verkade vara så glad över den där dumma matchen. Hon tyckte väldigt synd om honom.

- Kan vi träffas vid ''hundparken?''

- Uh, varför? Jag är lite upptagen med en tj..

- Det är väldigt viktigt.

- Visst, jag är där om 10 minuter.

Vad menade egentligen David upptagen tj? Tankar om David oroas just nu för Grace.

Grace ringde efter en taxi, som kom efter exakt 5 minuter hon hade ringt.  

- Vart ska damen idag?

- Till hundparken, jag ska träffa en vän där.

- 15 simdollar.

- 15?! Kan vi ta.. 10? Dom andra 5 ger jag tillbaka en annan gång, snälla, det är viktigt!

- Jaja, bara för att du ser så snäll och rar ut.

Grace blev väldigt glad över dom 2 komplimangerna.

  

- '' Där är han väl..? ''

Grace och David gick fram till varanda.

David tog Graces händer och värmde dem.

- Du hade väl inte tänkt att göra slut?

- Såklart inte! Du älskar mig. Jag älskar dig.

- Ja.. Right..

Grace släppte ena handen och höll den andra hårt.

- Vad skulle du berätta?

- Jag..

David avbryter.

- Du är väl inte gravid!? Jag menar.. vi har inte ens haft.. du vet..

- Nej! Jag.. kan inte komma.. på matchen. Jag ville inte säga det över telefon.

Grace ångrar att hon sa det. Hon kunde lika gärna ringt på morgonen och sagt att hon var sjuk!

- Jag måste gå nu.

- David! Vänta!

Hur mycket än Grace skrek, så vände han sig inte. Han bara fortsatte att gå.

- '' Mamma kanske hade rätt.. känsliga och fegisar är inget att ha..''

Grace visste att hon älskade honom inom sig. Men sammtidigt så kändes det som om hon var fri, från

allt skit.

- Perfekt.. GRAAAAACEE!

Detta är Maddison. Skolans populäraste, perfektaste, sötaste, och elakaste tjej.

Hon var ihop med David tills David såg henne kyssas med en annan, random kille.

David blev förkrossad. Hennes värsta fiende är.. Grace.

Grace verkar inte höra. ''Maddie'' ropar ännu högre..

- GRAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAACEEEE!!!!

- Så konstigt att du vill prata med mig?

- Pft, HAHA. Det vill jag inte. Jag ska bara varna dig.

- För vad?

- För Mckenzie! Davids nya bästa kompis. Han döhånglade med henne igår bakom skolgården.

- Äh, sluta. Du försöker förstöra vårt, förhållande, visst! Jag vet.

- Du får väl se.

Maddie kanske inte ljög? I telefonen sa han att han är med en tj..ej. Så varför inte?

Mysko.

 

- Det kanske är sant! Kanske inte! Jag bryr mig inte om vad du säger! Du försöker

bara leka cool! Men det är du inte! Inte konstigt att David lämnade dig.

- Ska du säga, du är varken söt, snygg, eller cool! Du är bara tråkig! Du får se att

David lämnar dig snart! 

Grace sårades verkligen med dom där hårda orden.

Grace stog inte ut mer med henne.

Hon slog till henne hårt på kinden, och man såg hur rött det blev.

Allt ledde till ett slagsmål.

Grace hade säkert lagt på marken just nu.

Efter det stora slagsmålet sprang Grace iväg. Bort från allt skit. Hon ville bara bort från allt.

- '' Jag fattar inte att jag slogs med skolans populäraste tjej, det här lär mamma inte gilla om hon får reda på det,

det lär nog inte David göra heller om han får reda på det. ''

 

Grace grät och grät. Hon önska att hon aldrig hamna i slagsmålet just nu.

Det ledde till nåt stort problem, en dålig känsla som Grace har fått..

Hon fortsatte med att springa hem, hoppades på att Maddies mamma inte hade ringt Graces mamma.

När Grace kom hem satt Amber och väntade. Hon stalle sig upp och skällde ut henne.

- Du ligger i så mycket trubbel nu, Grace! Hur kan du slå en helt oskyldig tjej?! Mitt i parken!

- Det var inte jag som började.. hon började snacka skit och..

- NU RÄCKER DET! Även Maddis ligger riset till av sina föräldrar nu!

- Just nu har du utegångsförbud!

Grace kände hur tårarna började fälla ner på hennes kind.

 

Grace satt i garaget i soffan nästan hela kvällen. Där ville hon sitta tills hon dog.

David = Slut.. antar Grace.

Mamma = Slut med vänskapen.

Maddis = Slutade vara bästisar sen 2:an..

Kan det bli värre?

 

- Ska du komma och äta, gumman..?

- Nej, jag stannar nog här i garaget..

- Vi kan försöka reda ut det här medans vi äter, jag gjorde din favoritmat.. Pannkakor.

Amber lyckades övertala Grace att komma och äta när det gällde delen med pannkakor.

Men nej nej, det var tortellini..

 

- Varför ljög du? Sa Grace irreterat.

- Hur skulle jag annars få dig att äta? Skrattade Amber lite tyst.

- Jag är ledsen ifall jag tog det för hårt gumman.

Kan du förlåta mig?

- Visst..

- '' Jag log lite när hon skrattade. Jag hoppas vår vänskap är tillbaka igen.''

- Var det gott? 

- Inte illa faktist, är det okej om jag går och lägger mig?

- Ska du inte äta upp maten?

- Nä.. kan du diska? Jag är ganska trött.

- Självklart.

Grace gick upp till sin garderob och bytte om.

På med sovkläderna. Perfekt!

- 20 min senare -

- Jag trodde du hade lagt dig?

- Jag kunde inte sova. Men jag ska försöka.

- Godnatt du gumman, sov gott. Och glöm inte, du har utegångsförbud.

- Det glömmer jag inte. Godnatt!

- Godnatt..

 

Nu är det bara att hoppas på en bättre dag. Sov sött, Alla simmar där ute!

---------------------------------------------------

fortsättning följer.